Jag måste få skriva av mig och eftersom det här är min dagbok så tänker jag göra det här. 

Jag har kommit till insikt vilka som verkligen är mina riktiga vänner och det är så otroligt när man tänker efter. 

JA! Men tänk er själva liksom!! 

Jag började ettan utan att jag kände någon i klassen och se på mig nu! 

Jag har världens underbaraste vänner och jag har den turen att få ha dem runt mig hela dagarna eftersom de går i klassen. 

Jag bara älskar det! 

Sedan har jag min underbara killkompis som jag kan ringa dag som natt och bara sitta och prata med om allt. Det är så skönt att känna det, att man har så många man kan ringa vilken tid på dygnet om det är något. 

Dem bryr sig! 

Sen har jag också världens bästa familj som jag älskar sååå mycket! 

Mamma som jag pratar med om allt, som min vän liksom. 

Pappa som jag bara kan vara helt tyst med och han förstår att det är vad jag behöver i just den stunden. 

Syrran som ringer och frågar, intresserar sig och alltid finns där och prata med. 

Pierre som alltid verkar vara dryg och skojig, som jag kan tänka mig att en jobbig brorsa är. Men när det kommer till de där viktiga studerna när något gått tokigt eller något jag behöver så finns han också alltid där! 

Sist men inte minst har jag min pojkvän, han som är svår att prata med ibland vad det gäller känslor. 

Men som sagt, han är bäst på att förstå mig och bara lyssna, krama mig så jag jämt kan känna mig trygg. 

Familj och vänner. 

Viktigare än allt. 

På jorden. 

<3