Ställde klockan på 05.25 då det bara var att hoppa i kläderna och in i bilen på väg mot Motala. När vi var framme tog vi på oss allt vi behövde och gjorde i ordning cyklarna. Sen satte vi oss i bilen och åt en god pastasallad som mor hade gjort i ordning dagen innan. 

Vi tog oss ner till centrum där vi köade till nummerlappar m.m. Efter det gick vi ner mot start för att titta vart vi skulle stå, om cyklarna behövde pumpas och så vidare. 

Startskottet gick och cyklarna började sulla iväg i en ganska låg hastighet. Men bara efter ett tag gick det att dra på ganska så bra. Jag och Erica (min syster) höll faktiskt samma hastighet udner nästan hela loppet vilket var skönt för då hade man ju någon att prata med. 

 

De tre första milen var hemska. Jag höll nästan på att ge upp. Jag hade fruktansvärt ont i min stackars lilla rumpa efter sadeln och det var raksträcka så långt ögat kunde nå. Men som tur var kom den första depån där efter tre mil. Där bjöds det på bullar, saltgurka, energivit, saft, banan och gud vet vad. Det bästa var bullarna och saltgurkorna... Det låter inte spc gott men är man helt slut så är det det bästa man kan äta! 

 

Efter stoppet kom ett jättehögt berg som vi såklart skulle ta oss upp för. Först var det väldigt mycket uppför men när det planade ut och blev nedför i en relativt lång bit så fick jag nya krafter och cyklade på ganska så bra. Då tappa Erica och jag varande tills nästa depå som kom efter två mil. Då cyklade vi ihop tills nästa depå då jag fick en till energikick och vi tappade varanda igen. 

 

De två sista milen var allt. Roliga, jobbiga, hemska, fina men framför allt så visste jag att det inte var så långt kvar. Jag cyklade 10 mil på 4.55 timmar och mitt mål ar cirka 6 timmar. Erica kom i mål bara 3 minuter efter så både har klarat oss under 5 timmar!

Asså syster jag är så glad att vi gör tjejklassikern ihop! Det är jättekul och mysigt att det är med just dig! 

Puss!